Arkiv

Med anledning av Mark & miljödomstolens nya direktiv, och Länsstyrelsens tankar om att överklaga deras beslut har vi i styrelsen skickat ett öppet brev till Länsstyrelsen.

3 medlemmar har reserverat sig och ställer sig därmed utanför intentionerna i brevet.


Öppet brev till Länsstyrelsen


 


Å såväl våra egna som våra medlemmars vägnar kräver vi nu ett svar från er hur ni resonerar beträffande en eventuell överklagan av Mark- och miljödomstolens dom den 20 september 2013 angående ansökan om strandskyddsdispens för campingverksamheten på Landön.


 


Ett fåtal personer, varav merparten boende på Landön, har drivit en egen process beträffande campingens lagenlighet. En process som en mycket klar majoritet av de boende på Landön inte har stått bakom. I samband med att Kristianstads kommun övervägde att med tomträtt sälja ut de fastigheter där campingverksamheten idag bedrivs, bildades Landöbornas Skärgårdsförening för att ta till vara våra då gemensamma intressen. Intressen som även faktiskt låg campinggästerna till gagn då en försäljning med tomträtt skulle kunna innebära slutet på campingverksamheten.  Tyvärr har föreningens styrelse därefter, utan mandat från medlemmarna, kommit att driva frågor i egenintresse både i föreningens namn och i eget namn. I media har det felaktigt framställts, med hänvisning till åberopandet av Landöbornas Skörgårdsförening, som att majoriteten av de boende på Landön ställer sig negativa till campingen, vilket alltså inte är fallet. 


 


Tidigare i år bildades Landöns byalag som, baserat på sitt medlemsunderlag, representerar en klar majoritet av de boende på Landön och i det intilliggande området. Vid det första mötet, då det beslutades att bilda byalaget, fick de närvarande uttala sig om vad som var viktigt för dem gällande Landöns utveckling och framtid. Uppskattningsvis någonstans mellan 80-90% av de som närvarade (nästan uteslutande boende på Landön och i det intilliggande området) påpekade att de ser det som ytterst viktigt att campingen får vara kvar. Campingen innebär utöver det sociala samspelet med campinggästerna under den del av året då campingen är öppen även en viss grad av servicenivå med hänvisning till den kioskverksamhet som bedrivs och det underhåll som sker av badanläggningarna. För att driva runt den båtklubb som finns här och sköta underhållet av den hamnanläggning som besöks av boende, turister och folk från intilliggande orter året runt, behövs vidare det underlag som campinggästerna står för. Utan campingen riskerar alltså såväl hamnanläggning som badanläggningar att försvinna på sikt då underlaget för dessa, utan camparna, är för litet för att motivera en drift. En nedläggning skulle därför drabba inte bara campinggästerna, utan i allra högsta grad de boende på Landön och i det intilliggande området, båtklubbens medlemmar, badgäster från byarna i närområdet och de turister som besöker Landön året runt.


 


Med all respekt för att lagar och regler ska följas, men vi kan inte förstå hur Länsstyrelsen kan tänka sig att driva en process för att få ett prejudikat i frågan. En process som drabbar så många enskilda personer som i nu aktuellt fall. Att ni hade valt att driva frågan om det var frågan om att starta upp en ny verksamhet hade varit förståeligt, men inte att driva en fråga om en camping som har funnits här sedan 50-talet. Om ni har citerats rätt i media valde ni att inte överklaga i det mål då Kristianstads kommun var sökande, med hänvisning till att Länsstyrelsen i Skåne län har som policy att inte driva prejudicerande fall som drabbar enskilda. I det målet var det frågan om några få enskilda personer som kunde drabbas, i aktuellt fall mångdubbelt även om man enbart räknar de boende på Landön och i det intilliggande området. Att på detta sätt sålla bland de fall ni väljer att åberopa er egen policy, skapar givetvis en oerhörd frustration bland oss som drabbas av ert agerande.


 


Annelie Johansson, Länsstyrelsen, uttalade sig nyligen i en radiointervju angående en eventuell överklagan och sa då att eftersom det inte har tillförts något nytt i ärendet så vill ni få ett prejudicerande avgörande (dvs ni förstår inte varför domstolen har kommit fram till skilda avgöranden). Ett intressant uttalande med tanke på att det av domen från Mark- och miljödomstolen framgår att det är ni på Länsstyrelsen som bland annat tillfört ärendet nya omständigheter i form av tidigare beslut om förordnande om strandskydd från 1953 och 1964. Förordnanden som domstolen grundar sitt välformulerade avgörande på.


 


Förutom den dåliga publiciteten i media som hela processen har orsakat Landön totalt sett, så har hela processen även skapat en djup osämja inom orten.  För att få ett slut på hela denna process och låta oss gå vidare i detaljplaneprocessen så förutsatte vi givetvis att ni inte skulle överklaga nu aktuell dom och alltså hålla er till av er själva åberopad policy. Följdfrågan blir ju givetvis annars varför ni inte överklagade den tidigare domen då det negativa utslaget drabbade så många enskilda.


 


Genom att gå vidare i detaljplaneprocessen kan vi få en lösning på de problem som campingen eventuellt orsakar, i form av bland annat vatten- och avloppsfrågan. Frågor som faktiskt alla boende troligtvis står bakom och vill få en lösning på liksom samspelet mellan de boende på orten och naturen runt omkring i förhållande till campingverksamheten. Är det meningen att Länsstyrelsen ska medverka till att fördröja denna process ytterligare?


 


Givetvis kan domen överklagas från annat håll, men ert agerande i frågan väcker många frågetecken och därför kräver vi en utförlig redogörelse för ert resonemang i frågan om ert val att överklaga eller ej i de olika ärendena.


 


Å styrelsens vägnar;


 


 


 


Ellinor Thim, ordförande Landöns Byalag


2013-10-02